Tårarna kom nästan
Trodde det skulle bli 3-1 till Spanien men blev visst bara 2-1. Och det där sista 2-1 målet sved verkligen. Fy fan!! Precis i slutet. Var så tårarna ville komma. Hade varit lättare om målet kommit tidigare, men nu kändes det verkligen.
Och fotbollsfesten i Kalmar? Trodde det skulle vara underbar stämning, men så fel jag hade. Var ingen stämning alls och väldigt lite skärm, trodde den skulle vara större. Inget var som jag hade tänkt mig. Och framför mig stod två killar som inte kunde bestämma sig hur de skulle stå. Åhh…ville bara slänga den ena killens mössa åt helvete!! Men jag stod ut o tillslut satte de sig ner, var de bästa de gjort i sitt liv. Jaja, var inte som någon av oss tänkt sig så vi gick hem till Bea efter första halvlek och åt sallad (förutom Jim som inte kan äta sallad).
När vi kom upp till Bea var min fot alldeles blodig, hade fått värsta skoskavet. Aj! Snacka om att jag har haft oturen med mig de senaste dagarna. Orkar snart inte mer. När ska de vända???
Enda höjdpunkten igår var att kolla på Torres. Det är kärlek.