En ”Attityd” grupp var på skolan idag. En grupp som jobbar med att förändrar människors attiyd mot funkstionshindrade. Kände hur det högg tag i mig när en kille med synskada sa ”Jag har gått på Ädelfors folkhögskola” Why? Jag ville inte höra Ädelfors, men han sa det flera gånger. Jag vill egentligen inte känna förakt mot den skolan, men det gör jag. Ädelfors var med om att forma en bra del av mig, en del jag var nöjd med, jag älskade mig själv. Var nöjd med allt, verkligen allt med mig, tills en dag i december 2006. Då sprack allt och hela världen blev upp och ner. Jag sjönk som när en ballong tappar luften. Jag föll ner i ett mörker, jag blev en flicka jag inte ville vara. Hur mycket jag än tyckte om min klass, underbara vänner jag fick där, mina lärare så kommer det alltid vara just det där som sitter i mig. Allt skitsnack. Allt som hände med mitt ex under sista halvåret där. Allt, allt, allt! Det var där jag började med det där dumma, där och då. Tyvärr förstår inte NI som snackade hur dåligt ni fick mig att må. Undrar om NI hade slutat om ni vetat? Eller dum tanke, jag vet ju redan svaret. För NI har ju inte slutat ännu. Men det skiter jag i nu, för nu är jag en starkare flicka än vad jag varit under ett bra tag. Jag har funnit mig själv igen, byggt upp mig själv. Hoppas det svider hårt för er! Ädelfors kommer alltid förknippas med något dåligt för mig, tyvärr. Som sagt jag vill egentligen absolut inte att det ska vara så, för första året trivdes jag skitbra, och första halvåret under andra året med, men sen började skiten. Sorry alltså! Visst, hade jag mina stunder under första året, men det berodde ju på kärleken till en person. På känslor som tärde på mig, men efter det blev jag riktigt stark. Idag kändes det som ett knytnävesslag rakt i hjärtat. Fuck! Ändå har jag varit där två gånger efter att jag slutat, då har det gått bra, men idag small det till ordenligt. Ska sluta tänka på det nu. Vill inte se tillbaks mer, vill fortsätta gå vidare och göra mig till den underbart härliga flicka jag en gång var. Skaffa mig samma starka självkänsla som jag hade då. Jag har nästan hittat tillbaks helt. Måste tacka alla som hjälpt mig med den biten!
Nu ska jag till Rasmus och kolla på hans nya tröja (: Sen ska vi se på innebandyn. Sista kvällen nu..damn!!
Detta inlägg postades
onsdag, oktober 22nd, 2008 kl. 7:15 e m och är arkiverad under Internatet.
Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed.
Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.
oktober 24th, 2008 at 2:21 e m
Hej, vad tråkigt att höra.. men så är det alltid på ädelfors.. 90% är hur bra som helst. men sen finns det alltid människor som ska störa. första året umgicks jag jättemycket med två tjejer där (du känner den ena) sen helt plötsligt visade sig det att dom var backstabbers och riktiga skitsnackare. så det är bara att ignorera och skratta åt dom.( för det har jag).
Du måste inse att människor är avundsjuka på dig osv. så försök nånstans att se det positiva.synd att jag slutade där innan för annars ahde man ju kunnat hjälpa dig ..menmen..
kramar
oktober 24th, 2008 at 6:22 e m
Svar till David:
Tack så jättemkt för dina fina ord!